Hoppa till huvudinnehåll
conference lunch move company map contacts lindholmen lindholmen 2 travel info

logo

Framtida experter inom fossilfria godstransporter: Johanna Takman

Sverige behöver fler experter inom fossilfria transportlösningar. Därför bedriver Fossil Free Freight - Triple F ett doktorandprogram som idag har drygt tio doktorander som forskar inom fossilfria godstransporter. Möt Johanna Takman, en Triple F-doktorand som identifierat brister på kunskap, infrastruktur, tillgång till förnybar energi, förnybara råvaror, förnybart material och höga kostnader som utmaningar för omställningen. Ta del av hennes tankar kring industrin, att vara en Triple F-doktorand samt hennes forskningsresultat.

 

Johanna Takman har genomgått hennes första del av doktorandprogrammet via Chalmers och har forskat på området miljöekonomi inom transportsektorn med fokus på godstransporter och klimat. I den här texten får vi möta Johanna Takman och höra henne berätta om hennes forskning inom Triple F, vad hon ser för utmaningar och möjligheter samt dela intressanta resultat. 

 – Som Triple F doktorand bidrar man till att minska växthusgasutsläppen från godstransportsektorn vilket är både spännande, utmanande, intressant och viktigt, menar Johanna Takman 

Hur ser du på transportsektorns framtid?  

– Det är en sektor i förändring där väldigt mycket händer just nu och kommer fortsätta hända framöver. Det kommer hela tiden nya och skärpta styrmedel som på olika sätt påverkar transporterna. Dessutom präglas transportsektorn av teknikutveckling där det till exempel utvecklas många nya fordon just nu som drivs på olika typer av förnybara drivmedel och el. Även självkörande och uppkopplade fordon är under utveckling och kan tänkas fylla en viktig roll i framtiden för godstransporter. Framtidens transportsektor kommer därför troligtvis att vara olik den transportsektor vi har idag på många sätt.

Kommer vi att kunna ställa om Sveriges godstransport till att bli fossilfri till 2045?

– Det är en väldigt svår fråga att svara på. Statistiken visar att växthusgasutsläppen går nedåt i den svenska godstransportsektorn, men att de minskar för långsamt för att i en linjär takt nå de svenska målen om minus 70% växthusgasutsläpp från transportsektorn mellan 2010 och 2030. Dessutom visar prognoser att godstransportarbetet (antalet tonkilometer som utförs med godstransporter) kommer fortsätta att öka framöver vilket förstås kan försvåra möjligheterna att nå målen och ställer extra höga krav på att de transporter som genomförs gör det klimatsmart. Samtidigt ser jag att det införs allt fler styrmedel och åtgärder för att minska växthusgasutsläppen vilket är en positiv utveckling och nödvändigt för att målen ska kunna nås.  

Vad ser du för utmaningar? 

– Inom Triple F brukar vi prata om tre strategier för att minska växthusgasutsläppen från godstransportsektorn:

  • Ett mer transporteffektivt samhälle
  • Överflyttning till energieffektiva fordon och farkoster
  • Ett skifte till förnybara drivmedel 

Min forskning hittills har framför allt riktat in sig på ett skifte till förnybara drivmedel och överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Några av de största utmaningarna när det kommer till ett skifte till förnybara drivmedel handlar bland annat om:

  • Kostnader
  • Tillgången på förnybar energi, förnybara råvaror och material
  • Brist på infrastruktur (till exempel tankstationer eller laddstationer)
  • Brist på kunskap

När det istället handlar om utmaningar för att uppnå en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart handlar några av de större utmaningarna om:

  • Kostnader
  • Flexibilitet, ledtider och pålitlighet för godstransporter med järnväg och sjöfart
  • Kapacitetsbrist på järnvägen
  • Geografiska faktorer

Sen finns det förstås en hel del mer allmänna utmaningar som till exempel att det kan finnas en del målkonflikter mellan mål som gäller klimat, miljö, ekonomisk tillväxt, rättvisa, hälsa osv. Hur man hanterar det på bästa sätt är svåra frågor som det behövs mer forskning på.

Vad kommer du att forska på under din andra halva av doktorandprogrammet? 

– Jag kommer att fortsätta kolla på frågor som har att göra med vilka styrmedel som mest effektivt kan bidra till att minska växthusgasutsläppen från godstransportsektorn. Bland annat genom att kolla på positiva styrmedelsexempel från andra länder och sektorer.

Hur ser du på framtiden, finns det några spännande möjligheter som du kommer att rikta din blick mot extra mycket under doktorandprogrammet? 

– Det som är spännande, men också svårt, med det området jag forskar på är att det sker förändringar hela tiden. Det kommer nya mål och styrmedel både på EU-nivå och i Sverige. Vilka förnybara alternativ som anses som ”bäst” (tex kostnadsmässigt och klimatmässigt) skiftar också och det kommer hela tiden ny information som man behöver hålla koll på. Det gäller därför att hela tiden bevaka omvärlden för att hålla sig uppdaterad. Nu har det precis kommit flera nya och förändrade styrmedel på EU-nivå vilket jag kommer att hålla extra koll på under doktorandprogrammet.

Vad skulle du säga till dem som funderar på att bli en av Triple Fs doktorander? 

– Att vara Triple F doktorand är väldigt spännande då man är en del av ett tvärvetenskapligt forskningsprogram där man har kontakt både med andra doktorander på flera olika universitet, mer seniora forskare samt får en del utbyte med industrin och de som ska använda forskningsresultaten. Dessutom får man vara med och bidra till ökad kunskap om hur vi ska minska växthusgasutsläppen från godstransportsektorn vilket är både spännande, utmanande, intressant och viktigt, menar Johanna Takman. 

Är du intresserad av att bedriva forskning på doktorandnivå som hjälper Sverige att ställa om till en fossilfri godstransport? Eller sitter du på en institution och skulle vara intresserad av att söka finansiering till doktorandprgoram? Varje år antar och finansierar Triple F doktorander för att bidra med kunskap och expertis för att ställa om Sveriges godstransport till att vara helt fossilfri till 2045. Nästa ansökningsomgång startar i oktober. 

 

Fossilfria resultat från Johannas licentiatavhandling 

Under Johanna Takmans tid som doktorand har hon hittills hunnit skriva tre stycken artiklar som är samlade under hennes licentiatavhandling, Reducing greenhouse gas emissions - Examples from the freight transport sector: Essays on economic growth, public policy instruments, and renewable energy

I Johanna Takmans andra och tredje artikel (Paper II & Paper III) fokuserar hon på hur växthusgaser kan reduceras i godstransportsektorn. 

Tunga lastbilar som drivs av flytande biogas, liquefied biogas (LBG), ses som ett intressant transportalternativ för att minska utsläppen av växthusgaser inom godstransportsektorn. Analyser av barriärer, möjligheter och potentiella lösningar till förnybar energi för lastbilar avhandlas i den andra artikeln av uppsatsen (Paper II). 

Resultaten från artikeln visar att några av de största barriärerna för att nå en ökad andel lastbilar drivna av flytande biogas ute på vägarna är: 

  • Ett föränderligt styrmedelslandskap med brist på långsiktighet 
  • Finansiella kostnader och risker, tex osäkerheter gällande fordonens andrahandsvärden
  • Brist på tankstationer (fler har dock byggts sen intervjuerna genomfördes)
  • Konkurrens mellan olika förnybara alternativ
  • Små marginaler hos transportföretag
  • Brist på information och kunskap

Det finns dock redan en del styrmedel på både EU-nivå och i Sverige som riktar sig mot många av de nämnda barriärerna. Givet nuvarande skatter och subventioner är det dessutom bara marginellt dyrare att använda biogaslastbilar jämfört med diesellastbilar i Sverige enligt kostnadsberäkningar i studien. Johanna Takman belyser därför vikten av att kontinuerligt utvärdera de styrmedel som finns för att se om de fungerar bra, eller om barriärerna behöver angripas på andra sätt. Hon trycker också på att det är viktigt med informationsinsatser om gällande styrmedel för att de ska kunna få bättre effekt.

I den tredje artikeln (Paper III) tittar Johanna Takman på vilka styrmedel som finns i Europa för överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart, samt undersöker vad olika utvärderingar säger om styrmedlens effektivitet. Hon identifierar 93 styrmedel för överflyttning i Europa, men bara utvärderingar för 21 av dessa, vilket framför allt rör sig om subventioner och bidrag på nationell nivå eller EU-regleringar och direktiv. Av de styrmedel som ändå har utvärderats så indikerar resultaten att:

  • Det finns en bristande effektivitet för flera EU-styrmedel
  • Bidrag och subventioner på nationell nivå beskrivs som effektiva
  • Styrmedel som främjar godstransporter via järnväg är oftast mer lyckade än de som främjar sjöfart.  
  • Enligt utvärderingarna är det många styrmedel som har väldigt breda och generella mål. Utvärderingarna menar därför att det finns ett behov av att utveckla tydligare och mer specificerade mål och effektivitetsindikatorer för styrmedel. Både för att öka möjligheten att uppnå målen, men också för att öka möjligheterna att genomföra utvärderingar av styrmedlen.  

Flera utvärderingar nämnde också en del brister hos styrmedlen och områden för förbättringar, som till exempel: 

  • Svårigheter att nå ut med styrmedlet
  • Få ansökningar för ekonomiska stöd
  • Långa och komplicerade ansökningsprocesser
  • Tung administration, både för styrmedlet och ansökande företag.

Några viktiga lärdomar från studien är att det är viktigt att det genomförs fler utvärderingar så att forskare och beslutsafattare kan dra lärdomar från tidigare erfarenheter och förbättra effektiviteten. Det finns även ett behov av att utveckla tydligare riktlinjer för hur utvärderingar ska genomföras av olika aktörer i Europa om vi ska kunna förbättra jämförbarheten mellan olika styrmedel och deras effektivitet.