Fossilfri Bygglogistik
Till och från byggprojekt transporteras cirka 20 procent av Sveriges totala transporterade vikt. En fossilfri bygglogistik med effektiva och fossilfria byggtransporter en förutsättning för att Sverige ska kunna nå ett fossilfritt godstransportsystem år 2045. Målet med projektet var att med systemanalys som grund öka kunskapen om samhällets samlade byggtransporter och baserat på detta ta fram en kravplattform för en fossilfri bygglogistik.
Målet med projektet var att med systemanalys som grund öka kunskapen om samhällets samlade byggtransporter och baserat på detta ta fram en kravplattform för en fossilfri bygglogistik. Ett antal praktiskt användbara metoder och deras påvisade effekter för fossilfri bygglogistik identifierades och presenterades. Detta gav kunskap om vilka metoder som är användbara för att åstadkomma fossilfrihet för byggaktörerna som helhet och inte bara för enskilda aktörer och utgjorde grunden till en kravplattform som kan fungera som beslutsunderlag vid planering av ett byggprojekt. I denna ingår också mätmodeller för uppföljning av systemets prestation och miljöbelastning, men i en förlängning av projektet också praktiska piloter.
Potentialen i projektet och dess resultat är hög
- Tidigare utvärderingar av bygglogistik såsom i Norra Djurgårdsstaden, Skanska/DHL och Servistik visar på att antalet lastbilar som anlöper ett byggprojekt kan minskas med 60 till 80%, vilket motsvarar en minskning av totala antalet godstransporter på väg med 6%.
- Ett norskt projekt visar att med HVO-tank på byggarbetsplatsen skulle man kunnat minska CO2 utsläppen med 13% och skulle maskinerna kunna köras på el kan utsläppen minskas med 14-27%
Att ställa en HVO tank från Energifabriken på Sankt KorsEbbepark bygge i Linköping visar en potential att minska CO2 utsläppen med 450 ton. Planen för detta projekt inkluderade att driva en tank på plats som ett pilotprojekt.
Resultat
Projektet har genererat flera viktiga resultat och slutsatser som bidrar till ökad förståelse för byggtransporter och hur transporteffektiviteten kan förbättras:
- Vikten av informationsdelning och effektivt nyttjande av digitala verktyg för ökad transporteffektivitet. Projektet visar hur bristen på strukturerad informationsdelning och låg digital mognad bland de involverade aktörerna kan leda till ineffektivitet, såsom ökad resursanvändning och förseningar.
- Ett ramverk för att identifiera icke-värdeskapande aktiviteter specifikt för byggtransporter har utvecklats. Baserat på detta har praktiska lösningar tagits fram för att förbättra effektiviteten och därmed bidra med värdefulla insikter om transportverksamhet och utsläppsminskning.
- Vikten av koordinerade logistiktjänster för att effektivisera verksamheten, minska trängsel och förbättra resultat inom byggsektorn. Genom att implementera ett så kallat koordinerat logistiksystem (CLS) som inkluderar väldefinierade logistiktjänster, visar projektet att det är möjligt att uppnå bättre kontroll över leveranser och transporter, vilket resulterar i färre förseningar och mindre trängsel både på byggarbetsplatsen och i dess omgivningar.
- Vikten av ett tydligt gränssnitt mellan byggsektorns försörjningskedja och byggarbetsplatsen. Bristen på ett sådant gränssnitt leder till problem som väntetider, överdriven materialhantering och onödiga fordonsrörelser, vilka uppstår till följd av bristande planering. Detta beror till stor del av brist på kommunikation och avsaknad av standardiserade arbetsrutiner.
Ta del av alla resultat och förslag på åtgärder i slutrapporten nedan.
Projektpartners
Linköpings universitet, VTI, Logistikia, Peab/Lambertsson, Renall, Stångåstaden, SanktKors, Energifabriken, NCC, Almroths, Ragn-Sells, PreZero, Hyresbostäder, Sveriges Byggindustrier
Doktorandprojekt
2019.2.2.5
Kontakt
Projektledare
