Hoppa till huvudinnehåll

Miljözon klass 3 lastbilar

Miljözoner kan användas som ett styrmedel för att skynda på övergången till utsläppsfria fordon. Inom denna förstudie gav projektparterna, i nära samverkan med två kommuner, förslag på utformning av miljözoner för lastbilar där krav ställs på el-, vätgas- eller gasdrift. Parterna har också bland annat analyserat och hanterat målkonflikter kopplat till städers varuförsörjning och beräkna effekten på utsläpp till luft.

Medan elektrifieringen av personbilar tagit fart går elektrifieringen av lastbilar mer långsamt. Nya riktade styrmedel behövs för att nå en högre elektrifieringstakt av lastbilar, vilka idag står för ca 27 procent av transportsektorns utsläpp av växthusgaser. Ett möjligt styrmedel vore att ge kommuner möjlighet att införa en särskild miljözon för lastbilar där krav ställs på el-, vätgas- eller gasdrift. Ingen kommun har hittills infört motsvarande zon för samtliga fordon, sannolikt på grund av låg acceptans för restriktioner på personbilssidan. En zon för lastbilar är enklare att införa och kan därmed påskynda elektrifieringen, med minskad klimatpåverkan, lägre halter luftföroreningar samt minskat buller som effekt.

En illustration av en stad med växtlighet i den.

Projektet utfördes i nära samverkan med två kommuner samt andra berörda parter för att ge förslag på utformning av zoner som kan införas samt att analysera och hantera målkonflikter kopplat till exempelvis städers varuförsörjning. I projektet beräknades också effekten på utsläpp till luft och en analys görs av ökad efterfrågan av el- och gasfordon.

Projektmålen inkluderade:

  • Fördjupad omvärldsbevakning gällande miljözonsimplementering för nollutsläppsfordon med inriktning på Europa
  • Genomförda beräkningar och effektanalyser av införande av miljözon klass 3 för lätta och tunga lastbilar i utvalda kommuner
  • Analys och rekommendationer av relevant lagstiftning/förordning/lokala trafikföreskrifter på nationell och lokal nivå
  • Ökad kännedom om miljözon klass 3 för lätta och tunga lastbilar hos svenska kommuner och relevanta branschaktörer

Resultat

I korthet konstateras bland annat att:

  • Vi beräknar att miljözoner kan bidra till betydligt lägre utsläpp genom att de ökar efterfrågan på lastbilar som drivs med el och biogas. Eftersom samma lastbilar även kör långa sträckor utanför miljözonen blir miljövinsterna ännu större än bara inom miljözonen.
  • Mätningar från Stockholm och Lund visar att det finns stor potential att öka andelen lastbilar som drivs med el eller biogas. I Stockholm klarar nio procent av de tunga och sju procent av de lätta lastbilarna miljözonskraven. I Lund var motsvarande andelar fyra procent för tunga och tre procent för lätta lastbilar. I båda städerna drivs de flesta godkända tunga lastbilarna på biogas medan de flesta lätta lastbilarna drivs med el.
  • Våra resultat pekar på att miljözoner behöver omfatta en tillräckligt stor marknad om de påtagligt ska påverka försäljningen av lastbilar och därmed bidra till elektrifieringen. Miljözonen bör därför täcka större områden i en stad eller införas i flera städer med gemensam distributionsflotta.
  • Vi drar slutsatsen att det är politiskt svårt att införa miljözoner klass 3 som är tillräckligt stora för att påverka omställningen av lastbilsflottan så länge miljözonsregelverket inte möjliggör att lastbilar separeras från personbilar och bussar.
  • Ska miljözoner bli effektiva verktyg för en omställning av lastbilsflottan måste två förändringar göras: Dels måste en ny miljözonsklass införas som bara omfattar lastbilar. Det kräver en regeländring som särskiljer lastbilar från personbilar och bussar. En sådan zon kan ha samma krav på fordon som den befintliga miljözon klass 3, men alltså bara omfatta lastbilar. Dels måste den nya miljözonsklassen breddas så att den inte bara kan införas med syftet att förbättra lokal luftkvalitet, vilket är fallet idag. Istället måste den även få användas som verktyg att minska lastbilarnas klimatpåverkan genom att skynda på elektrifieringen av lastbilsflottan.

Ta del av alla resultat och diskussion i slutrapporten nedan.

Projektledare

Anders Roth. Foto: IVL.
Anders Roth
anders.roth@ivl.se