Lokala energisystem för elektrifierade logistikapplikationer – LEELA
Projektet undersökte hur ett lokalt energilagrings- och energiförsörjningssystem av el och vätgas kan utformas för att det högre energibehov som elektrifieringen av tunga fordon har på logistiksystemet och elnätet.
I takt med den accelererande introduktionen av elektrifierade tunga fordon ökar kunskapen om och utmaningarna knutna till dess energiförsörjning. För att tillgodose logistiksystemets behov och för att fordonen skall kunna utnyttjas effektivt, förläggs laddning på tider och platser när fordonen står stilla, under omlastning och uppställning. Det skapar betydlig högre energibehov hos terminaler och i vissa fall väldigt höga effekttoppar.
En uppenbar lösning för detta är förstärkning av anslutningen till elnätet. Tillgänglig kapacitet i elnätet varierar mycket geografiskt, utbyggnad är tids- och resurskrävande och först till kvarn-principen gäller. För många logistikaktörer kan därmed lösningen för energiförsörjning finnas i energilagring och lokal elproduktion. Det kan också bidra till att både stötta existerande elnät och avlasta den förväntade höga utbyggnadstakten av elnäten som ska sörja för den breda elektrifieringen av vårt samhälle.
Flera logistikaktörer efterfrågar kunskap om hur ett lokalt energilagrings- och energiförsörjningssystem av el och vätgas kan utformas med utgångspunkt att minska investeringsbördan, minska belastningen på elnäten, hitta optimala energimixen, hantera pristariffer och hindrande regelverk utan att öka systemets sårbarhet.
För detta ändamål drevs projektet LEELA med ett innovativt projektupplägg som inkluderade både delprojekt i konkurrens och i samarbete, vilket möjliggör framtagande av systemkoncept för uppbyggnad av lokala energisystem för olika typer av tillämpningar baserat på verkliga behov hos logistikaktörerna som är med i projektet. Här ingick bland annat olika delsystem för lagring, produktion och nätkoppling. Projektet syftade även till att ta fram generiska verktyg för utveckling och ekonomiska analys av olika systemupplägg.
Modeller för olika typer av terminalkopplade lokala energisystem har utvecklas och använts för att värdera olika lösningar för logistikenheter oavsett geografisk förankring och för att möjliggöra storskalig uppbyggnad av energiförsörjningssystem. Slutligen var ett mål, att med intressenterna och deras leverantörer, att skapa underlag för en efterföljande demonstration av de konfigurerade systemuppläggen.
Resultat
Bland resultaten konstateras det bland annat att:
Modellering batteri och solpaneler
- Installation av både batteri och solpaneler kan vara attraktivt för att stödja laddning av ellastbilar genom behov av mindre elnätsanslutning, lägre laddkostnad och i viss mån användas som prissäkring mot volatila kostnader i elsystemet. Genom känslighetsanalyser kunde det identifieras att batteriet var en lönsam investering vid variation av alla inputvärden, men förutsätter att den kan får en viss intäkt från balanstjänster. En av batteriers starka sidor är dess flexibilitet, genom att köpa mindre el när elpriset är högt, kapa effekttoppar, öka egenanvändning av solel och delta i Svenska Kraftnäts balanstjänster.
- I analysens standardscenario kunde laddkostnaden reducera med ungefär 10 öre/kWh när solpaneler och batterier installeras i anslutning till laddparken. Det behöver läggas i kontext att många omvärldsfaktorer och laddstationens användningsmönster kan påverka laddkostnaden så mycket som 40-80 öre per kWh.
Modellering vätgas
- Med ett verklighetsnära case baserat på överproduktion av solel på en terminal, undersöktes kostnadsnivån för lokalproducerad vätgas via elektrolysör. Det blev tekno-ekonomiskt lönsamt att installera elektrolysör under förutsättning att komprimerat vätgas har ett värde >100 kr/kgH2. Modelleringen visade också att elektrolysören använder i betydande utsträckning nätanslutningen i tillägg till den lokalproducerade solelen.
Ta del av alla resultat i slutrapporten längre ner på sidan.
Projektets resultat presenterades under Transportforum 2025. Här kan du ta del av den presentationen.
Projektpartners
Lindholmen Science Park (koordinerande), GLC – Göteborgs Lastbilscentral, Svenska Retursystem, Alltransport, Jula Logistics, Dagab
FOI-projekt
2022.5.2.9
Kontakt
