Förutsättningar för vätgasdriven tung trafik
Vätgas har stor potential som ett fossilfritt drivmedel och då tekniken är på framväxt finns det flera utmaningar att lösa. Denna förstudie har tagit fram ett transparent beslutsunderlag gällande förutsättningarna för vätgasdrivna tunga fordon, en bedömning av den nationella vätgastankinfrastrukturen och tillverkningsmöjligheter av vätgas samt bedömningar av synergier med övrig industri som hanterar och använder vätgas.
Den nyligen presenterade rapporten från FN:s klimatpanel IPCC visar att läget är allvarligt och att omställningen till ett fossilfritt samhälle behöver accelereras. Transportindustrin står för en betydande del av koldioxidutsläppen och åtgärder, särskilt för tung trafik med lägre elektrifieringsgrad, behöver intensifieras. Vätgasdrivna fordon bedöms ha en relevant roll inom delar av den tunga trafiken framöver där exempelvis elektrifiering passar sämre.
Då infrastruktur för tankning nu håller på att etableras har branschen, tankstationsägare och fordonsindustrin, identifierat att det behöver utvecklas ett objektivt beslutsunderlag kring fordonens prestanda och hur dessa fungerar i praktiken. Detta för att ge relevant information inför investeringar och satsningar men även för att identifiera områden som behöver vidareutvecklas.
Projektet syftade till att ta fram:
- Ett transparent och trovärdigt beslutsunderlag gällande vätgasdrivna tunga fordon
- En bedömning av den nationella vätgastankinfrastrukturen samt tillverkning av vätgas för tunga fordon
- Bedömningar av synergier med övrig industri som hanterar och använder vätgas för att exempelvis bättre förstå hur tankstationer kan planera tillverkningen och vilken samverkanspotential som kan finnas
Nyttan är att kunskap om dessa nya fordon, drift av fordonen med vätgas och samverkan med tankinfrastrukturen kommer att tas fram som medför att de potentiella användarna av fordonen och tankinfrastrukturen kan göra välgrundade val om investeringar. Även kunskap som kan ge möjlighet till att bedöma vilka tillämpningar som vätgasdrivna fordon förväntas passa bäst för erhålls och då framför allt i förhållande till övriga lösningar som batterielektrisk drift.
Resultat
Projektet har dels analyserat omvärldsläget och utvecklingen kopplat till vätgasfordon, vätgastankstationer och läget kopplat till styrmedel för att verka för utveckling inom området. Därutöver har livscykelanalyser av vätgasfordon ur ett klimatperspektiv utförts och jämförts med andra alternativ till framdrivning samt ekonomiska kalkyler (TCO-beräkningar) utförts.
Resultaten visar att utbyggnaden av ett nät av vätgastankstationer i Sverige är påbörjat och att det finns planer på uppemot hundra stationer även om det idag är svårt att bedöma hur många av dessa stationer som kommer att realiseras inom de närmsta åren. Kraven från EU i form av AFIR (Förordning om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel) ger att Sverige behöver ha allmänt tillgängliga tankstationer längs TEN-T stomnätet med ett avstånd på högst 200 km till slutet av december 2030. För att ett större antal tunga vätgasfordon ska komma ut i drift krävs även att vätgastankinfrastrukturen fortsätter att byggas ut samt att fler fordonstillverkare introducerar vätgasdrivna lastbilar i sina modellprogram.
Resultaten visar att utsläppen från vätgasdrivna tunga fordon, i form av koldioxidekvivalenter utifrån ett well-to-wheel perspektiv, är ungefär 10–25 procent av motsvarande dieselfordons utsläpp, i paritet med batterielektriska fordon. Detta förutsätter att vätgasen produceras med el med god klimatprestanda.
Gällande styrmedel kan det antas någon form av investeringsstöd i linje med vad tidigare biogaslastbilar stöttats med, vad batterifordon kan erhålla etc. Men de ekonomiska analyserna i form av TCO-kalkyler (Total Cost of Ownership) ger att även priset på vätgas behöver hållas nere för att vätgaslastbilar ska kunna bli konkurrenskraftiga för ett åkeri.
De ekonomiska analyserna visar tydligt att vätgaslastbilar kan vara ett ekonomiskt konkurrenskraftigt alternativ för ett åkeri att minska utsläppen av växthusgaser under förutsättning att samhället via styrmedel stöttar investeringen i fordonen, liksom varit fallet med batterielektriska och biogasdrivna alternativ, samt att vätgaspriset vid pump kan hållas nere.
Ta del av de fullständiga resultaten och diskussion i slutrapporten nedan.
Projektparter
IVL Svenska Miljöinstitutet (koordinerande), Hydri (fd REH2), Everfuel, TRB, Volvo Lastvagnar, Vätgas Sverige, Energigas Sverige
Förstudie
2023.5.2.2
Kontakt
