Publikationer
Här hittar du rapporter från Triple Fs projekt där resultat och andra framgångar presenteras.
2019.2.2.1 Transportinköp - varuägarens roll i omställningen till ett fossilfritt godstransportsystem
Detta doktorandprojektet ska på olika sätt bidra till målet med fossilfria godstransporter genom bättre kunskapsunderlag och nyttogörande av forskningsresultat. Syftet är att bidra till kunskapen om hur transportinköpande företag kan medverka till omställningen, genom att bättre förstå företagens incitamentsstrukturer, drivkrafter och målsättningar för utformning av nya gröna strategier och affärsmodeller för hållbara transportinköp.
2019.2.2.20 Fossil-Free Freight Challenge 2020
Fossil Free Freight Challenge 2020 var en innovationstävling, vars syfte har varit att utmana olika organisationer inom e-handelsbranschen att skapa en lösning som gör ett så litet fossilt fotavtryck som möjligt.
2019.2.2.5 Fossilfri Bygglogistik
Till och från byggprojekt transporteras cirka 20% av Sveriges totala transporterade vikt. En fossilfri bygglogistik med effektiva och fossilfria byggtransporter en förutsättning för att Sverige ska kunna nå ett fossilfritt godstransportsystem år 2045. Målet med projektet är att med systemanalys som grund öka kunskapen om samhällets samlade byggtransporter och baserat på detta ta fram en kravplattform för en fossilfri bygglogistik.
2019.2.2.21 Accelerad omställning till fossilfria transporter i skogssektorn
Detta projekt studerar godstransporter i skogssektorn och utmaningen att nå fossilfria transporter på väg i Sverige med alternativa drivlinor, energibärare och systemlösningar. Skogsbruket transporterar skoglig biomassa och färdiga skogsvaror och står totalt för ca 25% av transportarbetet på väg i Sverige och även 25% av energianvändningen bland tunga vägtransporter. I denna förstudie studeras och jämförs några av de viktigaste och mest innovativa alternativa lösningarna för att nå fossilfria transporter: byte av fossila drivmedel till biodrivmedel, elektrifiering, och nya systemlösningar med autonoma fordon.
2020.3.2.4 Introduktion av förnybara drivmedel i sjöfarten
Målet med projektet är att beskriva hur typiska godstransporter med fartyg kan genomföras med förnybara drivmedel, identifiera vilka hinder som finns för att genomföra nödvändiga förändringar, samt föreslå lösningar som konkret påskyndar övergången till ren och fossilfri framdrift inom både inrikes och internationell sjöfart.
2020.3.2.11 - Transportsystemets omställning och finansiering
Projektets syfte är att analysera och förstå utmaningarna med att finansiera godstransportsystemets omställning och på så sätt identifiera möjligheter och hot som kan underlätta respektive hindra dess finansiering.
2020.3.2.12 - Energieffektiva och elektrifierade intermodala system för snabbrörligt och tidskänsligt gods
Utsläppen från inrikes transporter, utom flyg, skall minska med minst 70% till år 2030 jämfört med år 2019. Det här projektet avser att bidra till att kopplingen mellan mobilitet och fossila bränslen bryts vilket förväntas främja en ökad användning av trafikslag med hög energieffektivitet såsom järnväg.
2020.3.2.14 Policy Instruments for Fossil Free Freight
Detta projekt syftar till att analysera styrmedel som kan bidra till minskade växthusgasutsläpp inom godstransportsektorn samtidigt som svensk konkurrenskraft bibehålls eller ökar. Målet är att projektet ska resultera i kunskap och rekommendationer kring vilka kostnadseffektiva styrmedel som kan implementeras inom den svenska godstransportsektorn för att bidra till att målet om nettonollutsläpp 2045 uppnås.
2020.3.2.16 Elektrifierade transporter Stockholm Syd
I Södertälje och Nykvarns kommuner pågår utvecklingen av ett stort logistikområde på ca 1000 ha, Almnäs/Mörby. Här finns det ett stort intresse för etableringar i området som har en hållbar inriktning. Projektet är ett triple-helix samarbete mellan 16 aktörer och syftet är att utföra en förstudie för elektrifierade hub2hub-transporter där olika typer av transportflöden och koncept kombineras för att fånga utökade systemeffekter.
2020.3.2.24 Metod och datastöd för miljöanalys av eldriven trafik
Projektet syftar till att bistå transportsektorns aktörer med en fungerande metodik och databas för att genomföra jämförande analyser av eldrivna transportkedjors livscykelvärden.
2020.3.2.26 Vätgas som alternativ för skogsindustrins transport
Detta förstudieprojekt syftar till att ge en bedömning av vätgas som alternativ för skogsindustrins transporter. Hela värdekedjan, inklusive produktion, komprimering, lagring och användning inkluderas i analysen som beaktar kostnader, energieffektivitet och växthusgasutsläpp ur ett Well-to-Wheel (WtW)-perspektiv.
2020.3.2.4 Introduktion av förnybara drivmedel i sjöfarten
Idag står sjöfarten för en mycket stor andel av det totala godstransportarbetet och bedrivs till stora delar energieffektivt. Trots detta står inrikes och internationell sjöfart för betydande utsläpp av växthusgaser och skadliga luftutsläpp. Målet med projektet är att beskriva hur typiska godstransporter med fartyg kan genomföras med förnybara drivmedel, identifiera vilka hinder som finns för att genomföra nödvändiga förändringar, samt föreslå lösningar som konkret påskyndar övergången till ren och fossilfri framdrift inom både inrikes och internationell sjöfart.
2020.3.2.6 E-handelsdistribution av livsmedel i städer med elfordon
E-handeln för livsmedel har ökat kraftigt de senaste åren, framför allt våren 2020 då den sköt i höjden på grund av Corona. För att säkerställa att dessa system får en hållbar transportlösning ska det nystartade projektet E-EDEL utveckla en lösning för att ställa om e-handelsdistribution av livsmedel i städer till elfordon.
2020.3.2.8 Förstudie om logistiska konsekvenser av elektrifiering av godstransporter på väg
I det här projektet söker vi att närma oss ett området som inte fått lika stort utrymme i forskningen och i debatten, men som givet behovet av snabb omställning blivit en akut angelägenhet, nämligen de logistiska konsekvenserna av olika teknikval för elektrifiering för nyckelaktörer som är användare av godstransportsystemet d.v.s. speditörer, transportörer och varuägare.
2020.3.2.15 REFOG Resilienta fossilfria godstransportsystem
Projektet handlar om att öka förståelsen för hur omställningen från fossilbundet till fossilfritt godstransportsystem påverkar systemens anpassningsförmåga (resiliens) vid störningar.
2020.3.2.31 Laddinfrastruktur för elektrifierad distribution av dagligvaror - behov och systemförslag
Projektet syftar till att underlätta implementering av eldistributionsfordon inom dagligvarubranschen genom att beskriva lämpliga systemlösningar för laddinfrastruktur. I projektet utvärderas lösningar för laddinfrastruktur inom dagligvarubranschen baserat på ett behov av att använda helelektriska fordon för varudistribution.
2020.3.2.32 Effektiva systemlösningar för tunga ellastbilar
Projektet undersöker hur system av laddare och lastbilar kan göras kostnadseffektiva för olika typer av medellånga och längre transporter.
2020.2.3.35 Transport demand centric decision support for electric charging infrastructure planning and operations
För att påskynda elektrifieringen av tunga godstransportindustrin och för att förverkliga dess positiva effekter är det viktigt att utforska scenarier för elektrifiering av transporter som maximerar nyttan och minimerar kostnaden för elektrifiering för alla intressenter.
2021.4.2.3 Elektriska lastbilar och Intermodalitet
Förbereder för en storskalig implementering och drift av elektriska lastbilar inom anslutande transporter i intermodala logistikkedjor. En elektrisk lastbil in i ett High Capacity Transport-baserat regionalt och kommersiellt logistikflöde för drift och utvärdering ur ett affärs- och systemperspektiv.
2021.4.2.4 Fossilfri Bygglogistik 2.0
Projektet har som syfte att genom ökad förståelse för drivkrafter, förutsättningar och hinder, bidra till att skapa en ökad efterfrågan på fossilfri bygglogistik hos såväl offentliga som privata aktörer.
El-logik
Elektrifiering av lastbilar är en av nyckelfaktorerna för att nå EUs krav på att minska CO2-utsläpp från nya lastbilar med 15% till 2025, och med 30% till 2030. Detta kommer endast att bli möjligt om den nödvändiga laddinfrastrukturen för elektrifiering av lastbilar implementeras. Men hur kommer en sådan infrastruktur att se ut på olika typer av logistikplatser, från bensinstationer till lager till intermodala terminaler? Och vilka är några av de praktiska och affärsmässiga konsekvenserna som intressenterna måste överväga?
A. Effektiva fossilfria logistiksystem för återvinningstransporter i tätorter
Studiens syfte var att svara på frågeställningen om det finns förutsättningar att utveckla ett fossiloberoende godstransportsystem för återvinningsbart material och andra returflöden där befintliga distributionssystem i tätorter. Kan dessa även användas för blandat gods, i högre grad än hittills även kan inkludera återvinningstransporter?
B. Fossilfri bygglogistik
Förstudien studerade bygglogistiken i regionen Norrköping och Linköping. För att minska CO2-emissionerna från den tunga byggtrafiken och för en omställning till fossilfria godstransporter behövs stöd.
C. Biofuels for low-carbon shipping (BIOSHIP)
I den här studien undersöktes möjligheterna att introducera biobaserat bränsle i sjöfarten. Studien var främst inriktad mot tanksjöfarten. Den innehåller kvantitativa bedömningar av tillgänglighet och pris på biobaserade alkoholer, hydrerad vegetabilisk olja (HVO), fettsyrametylestrar (FAME) och förvätskad biogas (LBG).
D. Hållbara biogasbaserade transportlösningar för export
Deponigas är en energigas som bildas av organiskt material i deponier, och som genom sin höga metanhalt bidrar till växthuseffekten när den släpps till atmosfären. På många större deponier runt om i världen är gasmängden tillräckligt stor för att fångas upp och nyttiggöras som bränsle. Projektet genomförde en screening efter tekniska lösningar som har förmåga att avlägsna kväve och/eller syre från metan.
E. Framtida fossiloberoende tunga transporter inom gruv/stålbranschen
Studien bidrog till kunskap om hinder respektive möjligheter för ett framtida fossiloberoende transportsystem med utgångspunkt från två stora transportörer/transportköpare inom den transportintensiva gruv- och stålindustrin, LKAB och SSAB.
F. HCT - en genomförbarhetsstudie
Inom ramen för denna studie analyserades förutsättningarna för High Capacity Transport - HCT - för att kunna assistera järnvägen som ett komplement mellan kombiterminal och godslagringsplats. Detta stöds av uppfattningen att förbättra effektiviteten för intermodala transportkedjor genom att möjliggöra färd med dubbla semi-trailers till och från närmaste kombiterminal.
G. Utvärdering av DME som drivmedel map partiklar och ljud
DME-tekniken har utvecklats under lång tid och har nått en hög teknisk mognad. DME- användning i ett fordon ger stora vinster gällande CO2 avtryck, låga partikelutsläpp i kombination med förhållandevis enkel teknik.
H. Effektiva cirkulära flöden (CIRF)
I detta projekt analyserades förutsättningarna för att den transportefterfrågan som uppstår som resultat av den cirkulära ekonomin effektivt kan absorberas av överkapaciteten i det befintliga transportsystemet.
I. Förbättrad fyllnadsgrad för E-handel
Projektet studerade returprocessen för e-handel B2C hur e-handel och returer genom hela kedjan påverkar hållbarheten i detaljhandelns transporter samt hur returflöden i den första kilometern kan effektiviseras.
J. Goods distribution challenge 2019
Projektets fokus har varit att utveckla kunskap om en katalysator för att ta fram och pröva kreativa lösningar och projektidéer inom ramen Triple F.
K. Urbana distributionssystem: vägen mot transporteffektiva städer
Förstudiens syfte var att att kartlägga och beskriva hur städer och kommuner kan arbeta strategiskt och organisatoriskt för att anpassa dagens godstransportsystem till morgondagens fossilfria urbana transportsystem.
L. Förlängda Sjöben
Sverige handlar i huvudsak med europeiska grannländer och en stor del av varorna transporteras med närsjöfart. Färjorna som kopplar Sverige till Danmark, Tyskland och Polen utgör viktiga trans- portlänkar för högförädlat gods men ofta minimeras överfartens längd för att istället maximera vägsträckan i Sverige.