Var sker godstransportsektorns framtida växthusgasutsläpp?
Projektet utvärderade storleksordningen och fördelningen av de totala transportrelaterade utsläppen från svenska godstransporter idag och i framtiden. Målet var att visa hur mycket andra sektorer berörs av transportrelaterade utsläpp samt hur de påverkas av vägval för transportsektorns omställning. Resultaten kan användas för att bättre förstå hur omställningen av transportsektorn påverkar växthusgasutsläppen i stort och för att säkerställa att Sveriges långsiktiga klimatmål kan uppnås.
Sverige har som långsiktigt klimatmål att de nationella växthusgasutsläppen skall vara netto noll till 2045. För inrikes transporter är målet att minska växthusgasutsläppen med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Till utsläppen i transportsektorn räknas direkta utsläpp från fordon, i enlighet med internationellt överenskommen rapportering av växthusgasutsläpp.
Transporter bidrar dock också till växthusgasutsläpp som rapporteras i andra sektorer. Dessa utsläpp orsakas av: produktion och distribution av drivmedel/energibärare; produktion, underhåll och skrotning av fordon; byggnation, drift och underhåll av transportinfrastruktur samt påverkan på markanvändning.
Syftet med detta projekt var att utvärdera storleksordningen och fördelningen av de totala transportrelaterade utsläppen från svenska godstransporter idag och i framtiden samt att visa hur mycket andra sektorer berörs av transportrelaterade utsläpp.
I projektet analyserades vilka utsläpp som kan förväntas ske i Sverige respektive internationellt. Genom en styrmedelsanalys kartlades hur växthusgasutsläppen för de sektorer där de transportrelaterade utsläppen hamnar i regleras liksom hur befintliga/föreslagna styrmedel för godstransporter beaktar transportrelaterade. Styrmedelsanalysen har fokus på Sverige och EU men görs även för ytterligare några utvalda länder.
Resultaten kan användas för att bättre förstå hur omställningen av transportsektorn påverkar växthusgasutsläppen i stort och för att säkerställa att Sveriges långsiktiga klimatmål kan uppnås. Projektet avgränsades till att analysera godstransporter på väg (tunga lastbilar), sjöfart (inrikes och utrikes), luftfart (inrikes och utrikes) samt järnväg, men med mer översiktlig analys för järnväg och utrikes sjöfart och flyg.
Resultat i urval
Studien inkluderar transportrelaterade utsläpp i fem kategorier; direkta utsläpp från fordonens drift, utsläpp från produktion av fordon, bränslen och infrastruktur samt markkolutsläpp från nybyggnation av infrastruktur.
Övergång till eldrivna fordon tenderar att öka utsläppen från fordonsproduktion, då energikrävande batteriproduktion idag sker i länder med höga utsläpp för el- och värmeproduktion. Om fordonsproducenter av tunga lastbilar kan använda batterier och grönt stål som producerats i Sverige, kan de totala fordonsrelaterade utsläppen minska. Annars finns risk för ökade utsläpp utomlands till följd av svenska godstransporters elektrifiering. Elektrifieringen av godstransporter kan möjligtvis kortsiktigt öka utsläppen i svenska elsektorn, men väntas minska över tid.
Utsläpp från infrastruktur är betydande och sker främst i Sverige. Omställningens påverkan på infrastrukturbyggnation är liten, men om infrastrukturutsläppen inte minskar enligt uppsatta mål, kan de dominera på sikt. Det saknas också metodik och styrmedel för att hantera utsläpp från markexploatering vid ny infrastruktur, vilket kräver fortsatt forskning och åtgärder.
Styrmedel för att minska växthusgasutsläpp inom Sverige och EU är ambitiösa, men osäkerheter kring kraven på utsläppsminskningar för olika produkter vid import från länder utanför EU kvarstår. För att säkerställa global utsläppsminskning krävs internationellt samarbete och harmonisering av regelverk. Helhetsgrepp i klimatpolitiken bekräftas vara viktigt för att säkerställa att utsläppsminskningar inom transportsektorn inte leder till ökningar i andra delar av värdekedjan.
Ta del av hela analysen och alla resultat i slutrapporten nedan!
Projektpartners
RISE (koordinerande), IVL Svenska Miljöinstitutet, SLU, Scania, Volvo Technology
FOI-projekt
2022.5.2.3
Kontakt
