Vägar mot fossilfria godstransporter
Vilka olika scenarier skulle kunna bidra till att godstransportsektorn ska nå våra nationella klimatmål? Detta utforskades inom detta projekt, som synade effekterna av hur användandet av olika drivmedel kan hjälpa oss att nå målen, men också vilka effekter de olika alternativen kan ha på hela systemet.
I projektet undersöktes utvecklingsvägar för klimatomställningen av godstransporter på väg i Sverige. Projektet sammanställde scenarier där klimatmålen nås med olika mixar av förnybara drivmedel, elektrifiering och transporteffektivitet och bedömde vad scenarierna kräver i form av ökad användning av olika typer av förnybara drivmedel.
Mål
Det huvudsakliga målet var att identifiera åtgärder och styrmedel som kan bidra till att scenarierna kan nås samt att öka förståelsen för vilka konsekvenser detta kan få för logistiksystemet, fordon, infrastruktur och konkurrenskraft. I detta ingick att öka förståelsen om sårbarhet och risker kring genomförbarheten med åtgärderna, vilket är viktigt för att kunna öka resiliensen i transportsystemets omställning.
En viktig del för att nå projektmålen var att genomföra projektet i nära samarbete med ett konsortium bestående av ett stort antal relevanta aktörer som på olika sätt arbetar med godstransporter på väg och dess klimatomställning. Projektet genomfördes genom en kombination av litteraturundersökningar, egna analyser och beräkningar samt genom dialog och aktiv samverkan med ett konsortium bestående av bland annat drivmedelsbolag, fordonstillverkare, myndigheter och akademi.
Resultat
I slutrapporten presenteras en analys av hur klimatpåverkan från tunga lastbilar ska kunna leva upp till de ambitioner som finns uttryckta i EU:s och Sveriges klimatmål och klimatpolitik. Bland annat innebär detta att användningen av fossila drivmedel i lastbilar helt ska ha upphört 2050. Rapporten visar att genomförande av EU:s CO2-standarder för tunga lastbilar är avgörande för att öka andelen nollemissionslastbilar och för att kunna klara klimatmålen. Om kraven i standarderna sänks eller inte uppnås kommer orimligt kraftfulla åtgärder på drivmedelssidan att behövas för att kompensera.
En annan slutsats är att även vid en snabb elektrifiering kommer betydande volymer förnybara drivmedel att behövas, åtminstone under en (relativt lång) övergångsperiod. På lång sikt finns det däremot frågetecken kring möjligheterna att över huvud taget upprätthålla ett distributionssystem för flytande drivmedel inom vägtrafiken. Oavsett utvecklingen på längre sikt, kommer politiska insatser att behövas för att säkra en ökad produktion av förnybara drivmedel, som i sin tur åtminstone delvis måste baseras på nya tekniker och råvaror.
Tillgången på förnybara drivmedel för vägtransporter kommer samtidigt att begränsas av flygets och sjöfartens omställning. I rapporten konstateras att den framtida rollen för vätgaslastbilar är oviss, och att man bör låta marknaden avgöra vätgaslastbilarnas roll som alternativ till ellastbilar. Särskilda kvoter eller andra incitament för vätgas bör därför inte införas. Även den framtida rollen för fordonsgaslastbilar och biogasanvändning i vägtransporter bör primärt avgöras av marknaden.
I rapporten lämnas åtta konkreta rekommendationer till svenska beslutsfattare:
- Inför avståndsbaserade vägtullar för tung trafik med undantag för nollemissionsfordon
- Komplettera ETS2 med en höjd och förlängd reduktionsplikt och möjligen även nationell utsläppshandel
- Sänk temporärt elskatten vid laddning av tunga fordon
- Fortsätt subventionera inköp av ellastbilar
- Inför stegvis skärpta krav på nollemissionsfordon i offentliga upphandlingar
- Tillåt miljözoner för tunga nollemissionsfordon i större tätorter
- Driv på för skärpning av regelverken om offentlig sektors och näringslivets transporter inom EU
- Främja investeringar i produktion av nya typer av biodrivmedel
Ta del av alla resultat och slutsatser i rapporten nedan!
Projektparter
IVL Svenska Miljöinstitutet (koordinerande), CIT Renergy och Magnus Nilsson Produktion.
FOI-projekt
2024.6.2.2
Kontakt
