Hållbara godstransporter på väg – scenarioanalys
I detta projekt undersöktes olika scenarier för hur den svenska vägburna godstransportsektorn ska kunna möta våra nationella klimatmål samt hur resiliensen i transportsystemet behöver utvecklas inom de olika scenarierna.
Med befintliga och beslutade styrmedel och utveckling nås inte Sveriges klimatmål för transportsektorn. Sverige klarar inte heller EU:s 2030-åtagande utan omfattande inköp av utsläppsrätter och det långsiktiga målet om nettonoll till 2045 är i farozonen. Därtill är transportsektorns resiliens mot kritiska omvärldshändelser begränsad och kan minska om ingenting görs.
I detta projekt analyserades scenarier för hur svensk vägburen godstransportsektor kan bidra till att nämnda klimatmål nås samt hur resiliensen i transportsystemet utvecklas för dessa scenarier. Scenarierna representerar olika vägar för måluppfyllnad där olika tekniker bidrar olika mycket och där godstransportsektorn på väg bidrar i olika hög grad till de nödvändiga utsläppsminskningarna. De medför olika konsekvenser för bland annat fordonsflotta, infrastruktur, drivmedel och logistiklösningar.
Analyserna genomfördes med en dynamisk energisystemmodell där Sveriges energisystem och transportsektorn beskrivs som ett integrerat system. Transportsektorn är beskriven på hög detaljnivå, där ekonomi, teknisk utveckling, aktörers beteende, styrmedel och annan lagstiftning inkluderas. Analysen inkluderar också input från branschens och samhällets aktörer som i projektet samlas in genom workshoppar och dialogmöten där diskussioner förs utifrån de framtagna scenarierna och förutsättningar för dem. Med hjälp av modellen visas hur olika styrmedel kan användas för måluppfyllnad.
Syfte
Projektet hade tre syften. Att:
- Presentera scenarier som uppfyller de svenska målen/åtagandena om utsläppsminskningar kopplat till godstransporter på väg.
- Analysera vilka åtgärder – exempelvis styrmedel – som krävs när och av vem för att scenarierna ska bli verklighet.
- Analysera vilka konsekvenser respektive scenario och tillhörande nödvändiga åtgärder får för aktörer inom transportbranschen och andra berörda aktörer.
Analyserna ska omfatta hur de olika scenarierna skiljer sig åt med avseende på fordonsflottans sammansättning, nödvändig utbyggnad av ny infrastruktur, påverkan på transportkostnad, utformning av logistiklösningar, samt nödvändiga åtgärders påverkan på transportsystemets resiliens.
Aktörer som bidrog till arbetet inkluderar åkerinäringen, transportköpare, laddoperatörer, fordonstillverkare, elnätsbolag, drivmedelsproducenter, berörda myndigheter så som Trafikverket, Energimyndigheten med flera.
Resultat i urval
Resultaten visar att för att om det nationella målet för inrikes transporter till 2030 ska nås behövs styrmedel som främjar både biodrivmedel och elektrifieringsalternativ för de tunga lastbilarna. Resultaten visar att hållbara biodrivmedel och elektrifiering (batterielektrisk och vätgasdrift) är kompletterande tekniker för omställningen av godstransporter.
Biogas kan utgöra en viktig lösning för tunga lastbilars fossilfrihet på kort och lång sikt och regelverk och styrmedel som möjliggör och främjar detta bör finnas.
Det tyngsta segmentet av de tunga lastbilarna (långdistanslastbilar) är mer beroende av publik ultrasnabb laddning än övriga lastbilskategorier och riktade styrmedel för denna kategori är viktiga för att snabba på elektrifieringen och minska utsläppen.
Ytterligare styrmedel (utöver dem som finns på plats idag) för att snabba på elektrifieringen för tunga lastbilar bör undersökas. Detta inkluderar till exempel laddkostnader inklusive beskattning av el, nätavgifter och laddavgifter.
Resiliensanalysen visar vikten av att se till att tillgång till, och efterfrågan på, nya drivmedel matchas över hela landet. I ett nytt mer decentraliserat försörjningssystem av drivmedel för godstransporter är det viktigt att identifiera och klargöra vem som är ansvarig för vad. Det gäller både lagstiftare och aktörer.
Ta del av alla resultat i slutrapporten nedan!
Projektparter
RISE (koordinerande), 2030-sekretariatet, DB Schenker och Volvo Technology.
FOI-projekt
2024.6.2.3
Kontakt
