Frivilliga klimatåtaganden på godstransportområdet – hur kan de bidra?
Projektet syftade till att skapa kunskap om hur företags frivilliga klimatåtaganden samt policy- och styrmedelsutveckling kan samverka för att snabba på utvecklingen av fossilfria godstransporter och bidra till att Sverige ska kunna nå klimatmålen för 2030.
Prognoser visar att det kan bli svårt att nå transporters klimatmål till 2030 och det finns en reell risk att lagstiftningen inom klimatområdet ges lägre prioritet i politiken framöver som försämrar utsikten att nå våra mål. Dock finns många transportköpande företag som har valt att gå i bräschen genom att anta frivilliga klimatmål som går betydligt längre än vad lagstiftningen kräver. I projektet undersöktes drivkrafter, incitament och möjligheter för dessa företags klimatarbete samt hur arbetet påverkas av olika aktuella omvärldsfaktorer och samverkar med styrmedel.
Det övergripande syftet med projektet var att snabba på utvecklingen av fossilfria godstransporter genom att öka kunskapen om hur ambitiösa mål och aktiviteter för företag att minska sina klimatutsläpp från godstransporter kan samverka med utveckling och införande av nya och effektiva styrmedel.
Målet var att skapa kunskap om hur företags frivilliga klimatåtaganden samt policy- och styrmedelsutveckling kan samverka för att skynda på utvecklingen av fossilfria godstransporter och därigenom bidra till att Sverige ska kunna nå klimatmålen för 2030.
Arbetet baserades på litteraturstudier och genomgång av publikt tillgängligt material från företagen som beskriver deras frivilliga mål och åtgärder, kopplat till exempelvis SBTi och Fossilfritt Sveriges Transportutmaning. Intervjuer hölls med personer i olika positioner på fallstudieföretag samt med myndigheter och beslutsfattare som arbetar med styrmedel inom godstransportområdet.
Resultat
Bland resultaten märks bland annat att:
Transportköpande företag med egna klimatmål bidrar till klimatomställningen av godstransporterna, men bidraget är begränsat. Slutsatsen baseras på en kombination av intervjuer, enkätutskick och egna beräkningar. Projektet har sett flera exempel på företag som lägger såväl tid som pengar på att nå sina uppsatta klimatmål, men samtidigt har många företag ett mindre tydligt klimatarbete på området och att det frivilliga arbetet bidrar till begränsade utsläppsminskningar.
Två viktiga faktorer förklarar frivillighetens ofta begränsade betydelse. Den ena är en begränsad betalningsvilja för åtgärder som minskar klimatutsläppen. Det gäller både bland företag med uttalade klimatmål och bland företag som inte har det. Den andra faktorn är att godstransporter ofta inte prioriteras i företagens klimatarbete. Ofta prioriterar företagen andra klimatåtgärder i sin värdekedja, om dessa handlar om större utsläpp.
Transportköpare är viktiga för att realisera klimatpolitiken i EU och Sverige men det saknas både krav och starka incitament för dem att bidra. Den nuvarande politiken för låga drivmedelspriser är ett särskilt hinder, eftersom den ökar merkostnaden för klimatvänliga alternativ. EU ställer ökande krav på fordonstillverkare att minska utsläppen från nya tunga fordon, vilket i praktiken förutsätter en allt större andel eldrivna fordon.
Frivilliga inköp av biodrivmedel motsvarar heller inte de utsläpp som orsakas av den sänkta reduktionsplikten. Trots att användningen av HVO100 har fördubblats mellan 2023 och 2024 har de totala leveranserna av HVO minskat med två tredjedelar, eftersom försäljningen av diesel med låginblandad HVO har sjunkit drastiskt.
Klimatpolitiken ska alltså inte hoppas för mycket på frivilliga åtgärder så länge rätt styrmedel saknas eller är för svaga. För en snabbare övergång till eldrivna lastbilar behövs istället styrmedel som ställer krav på ökad eldrift eller ger bättre ekonomiska incitament för transportköparna. För en ökad användning av förnybara drivmedel behövs styrmedel som säkerställer en ökad användning, exempelvis en ambitiös reduktionsplikt, och som inte förlitar sig på transportköpares frivillighet att betala extra för klimatvänliga transporter.
Ta del av alla resultat och rekommendationer i rapporterna nedan.
Projektpartners
IVL Svenska Miljöinstitutet (koordinerande), Göteborg Universitet, Transformity
FOI-projekt
2022.5.2.13
Kontakt
