Hoppa till huvudinnehåll

Snabba och smarta godståg, en länk i framtidens logistikkedja

Järnvägsbranschen kännetecknas traditionellt av begränsad teknisk utveckling och låg innovationsförmåga jämfört med den snabba tekniska utvecklingen för t.ex. lastbilar. För att bidra till en klimatomställning och samtidigt utforska lönsamhet och effektivitet vill projektet öka takten till framtidens digitaliserade, förarlösa och uppkopplade godståg som inte blir bortprioriterade på rälsen.

Förstudien syftar till att utveckla snabba och smarta godståg som kan bli en hållbar länk i framtidens logistikkedja.

Efterfrågan av transporter av gods och produkter ökar konstant. Samtidigt ställs högre krav på att uppnå nationella och internationella klimatmål, där omställningen till fossilfria transporter utgör en stor del av lösningen. I den nationella godsstrategin står att 50% procent mer gods fraktas på järnväg år 2030. Enligt en rapport från VTI (augusti 2021) krävs det teknisk utveckling för att ha en chans att nå klimat- och miljömålen.

Trenden går dock idag åt fel håll. Merparten av transportökningen går till landsvägstransporter istället för järnväg, trots att huvuddelen av tågtrafiken i Sverige är eldriven och elkraft genereras med låga (eller inga) koldioxidutsläpp. Detta är en konsekvens av en komplex och senfärdig logistikkedja med långa ledtider. En del i kedjan utgörs av att dagens godståg generellt uppgår i ett hastighetsintervall på 80– 100 km/h i förhållande till persontrafiken som färdas runt 160-200 km/h vilket orsakar fördröjning i tågsystemet. Genom att minska hastighetsskillnaden skapas möjlighet att köra och prioritera snabbgodstågen i samma flöde som persontågen. Därmed ökar kapacitet och hastighet för långväga transporter och godstågen kan köra fler omlopp som leder till att kapitalanvändningen blir betydligt bättre. Det leder till fler avgångar per dygn och därmed dramatiskt minskade ledtider för kunderna.

I Sverige, som första land i Europa, formerar och kraftsamlar sig nu nyckelaktörer inom järnvägbranschen för att gemensamt utforska om innovation och ny teknik kan öka järnvägens attraktionsförmåga i förhållande till vägtransport. Järnvägsbranschen kännetecknas traditionellt av begränsad teknisk utveckling och låg innovationsförmåga jämfört med den snabba tekniska utvecklingen för t.ex. lastbilar. För att bidra till en klimatomställning och samtidigt utforska lönsamhet och effektivitet vill vi öka takten till framtidens digitaliserade, förarlösa och uppkopplade godståg som inte blir bortprioriterade på rälsen.

Godståg på räls

Förstudien syftar till att utveckla snabba och smarta godståg som kan bli en hållbar länk i framtidens logistikkedja. Med komponenterna lastbärare, terminal, vagn, typtåg, linjekapacitet med smart styrning av gods och kapital skapas bästa möjliga miljöeffekt och högre kostnadseffektivitet än idag.

Det kräver att konsortiet samlar kunskap och fakta om vilka begränsningar som faktiskt finns och som hindrar möjligheten att köra ett godståg i 200 km/h. Lok som klarar dessa hastigheter är inte den stora utmaningen, utan kunskapen om vagn, val av lastbärare och lastsäkring på vagnen behöver utredas. Vidare att undersöka axellast och erforderlig bromsvikt i förhållande till största tillåtna hastighet. Faktum är att posttågen under 15–20 års tid har bevisat att det går att framföra både traditionella och intermodala vagnar i hastigheter om 160 km/h.

Konsortiet består av nyckelaktörer i järnvägsbranschen som representerar myndighet, vagntillverkare, kunder, varuägare, godstågoperatörer, terminaloperatörer samt konsulter med unik kompetens. Projektet planerar inför en framtida demonstration med snabba och smarta godståg på en sträcka mellan Stockholm-Malmö-Göteborg. Terminaloperatörer för samtliga dessa städer deltar i projektet då terminalhantering är kanske den viktigaste delen i den framtida logistikkedjan.

Kontakt

Thomas Sjöström
Thomas Sjöström