Transportinköparnas möjligheter för att minska transportrelaterade koldioxidutsläpp

I licentiatavhandlingen Management of the procurement of transport services to reduce CO2 emissions har Javad Ghanei, IVL Svenska Miljöinstitutet, tagit ett fördjupat grepp om hur processerna för transportinköp kan förändras för att bättre uppfylla företags klimatåtaganden, förbättra transportkedjans effektivitet och bidra till lägre koldioxidutsläpp. Ämnet är högaktuellt hos många aktörer efter år av pandemi och ökade kostnader och väldigt angeläget för att Sverige ska nå miljö- och klimatmålen till 2030.

Tidigare forskning inom detta område, som bland annat kommit från Transportinköpspanelen, TIP, visar att många transportköpare ökat sitt miljöengagemang de senaste två åren, men att de ser utmaningar med att ställa hållbarhetsrelaterade krav på transporterna för vissa trafikslag och marknader. TIP har under tio år samlat in stora mängder data från transportinköpare och i denna licentiatavhandling gräver man djupare i några av de frågeställningar som datan visat kan vara värdefulla att utforska.

Stor komplexitet och många instanser

Licentiatavhandlingen kretsar kring hur transportköpande företag kan minska sin klimatpåverkan. För att nå tydliga resultat har Javad Ghanei genomfört en fallstudie och en rad intervjuer. Vidare har TIP:s återkommande enkätstudie använts som underlag. Fallstudien har gjorts tillsammans med ett stort livsmedelsföretag och har gett ett gott underlag för att förstå den komplexitet som de olika delarna i transportkedjan kan ge. Fokus har legat på två frågor.

- Vi har haft två grundfrågor i arbetet: hur kontext kan påverka transportinköp och vad företagens klimatåtaganden har för inverkan på desamma samt hur samarbetet kan förbättras både när det gäller åkerier och kunder, men även när det gäller hur interna processer kan förenklas, säger Javad Ghanei.

Arbetet har klarlagt hur olika aktörers sätt att försöka möta sina klimatåtaganden kan leda till utmaningar – internt så väl som i relation till åkerierna och kunderna. Det kan bland annat handla om vilka mätsystem som används och syn på vilket drivmedel som ska användas. Flera inköpsprocesser inom en och samma transportkedja kan försvåra klimatarbetet och kundernas krav på leveranstider måste tas i åtanke.

Faktorerna som kan komplicera efterlevnad av klimatåtaganden är med andra ord många, men finns det vissa faktorer som de flesta kan enas kring:

- Resurseffektivitet är något som de flesta vinner miljömässigt på, men även ekonomiskt. Det finns ingen konflikt mellan ekonomi och klimatmål, utan snarare mellan klimat och kundernas krav, säger Javad och kommer in på hur samverkan är en nyckel för framgång.

Samverkan, tydlighet och stärkt mandat

Samspelet i en transportkedja, både internt och mellan olika aktörer, är av stor vikt och en nödvändighet för att klimatmål ska kunna uppnås på systemnivå. En del av detta samspel sker mellan organisationer och ett effektivt verktyg att arbeta med är att se över hur kravspecifikationerna vid transportinköp kan anpassas i en transportkedja.

En viktig pusselbit är kunderna. Eftersom kundernas tidsrelaterade krav på leveranser kan försämra transporteffektivitet är det viktigt att transportköpande företag närmar sig kunderna för att föra en dialog kring detta. En detaljerad kravspecifikation till åkerierna om till exempel val av bränsle ökar visserligen komplexiteten, men är det möjligt att hitta en fungerande nivå och skapa samsyn kring olika klimatomställningsplaner finns det många vinster att kamma hem. Dessutom tenderar en större detaljrikedom att öka åtagandena och leda till längre kontrakt – något transportörerna uppskattar eftersom det kan ge en viss säkerhet.

En annan del av samspelet bör ske internt inom organisationerna, där samsyn behöver finnas bland de olika avdelningar som berörs av transportinköpet. Dessutom förordar Ghanei att transportinköparnas roll tydliggörs, att deras mandat stärks och att rollen gärna bör få plats högre upp i organisationen.

Licentiatavhandlingen slår fast att både kontext, specifikationer och samarbete mellan aktörer spelar en stor roll för om transportinköpen ska kunna få en önskad effekt på transporteffektivitet och klimatåtaganden och att det finns vägar för att underlätta arbetet.

- Det handlar mycket om hur man kan ändra förutsättningarna för det man gör och samarbetet är en förutsättning för att det ska fungera. Men också att få mandatet är viktigt för transportinköparna och att det finns en koppling mellan delarna i företagen, så att alla drar åt samma håll. Kan vi också ändra i kraven, då kan vi ta fram en bättre lösning ur miljösynpunkt, avslutar Javad.