En av Triple F:s doktorander, Bosinuola Sherifat Razaq, presenterade nyligen sin licentiatuppsats, med titeln "The influence of organisational dependencies and planning frameworks on construction and demolition (C&D) waste circularity in Sweden". I den utforskar Bosinuola varför så lite bygg- och rivningsavfall återbrukas i Sverige och vilka hinder som står i vägen för en mer cirkulär masshantering. Grattis till denna milstolpe, Bosinuola!
Bosinuola Sherifat Razaq är knuten till Kommunikations- och transportsystem, Institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet och hennes forskning är kopplad till projektet Transporteffektiv cirkulär masshantering i samverkan.
Vad har du forskat om och vilka är några av dina viktigaste resultat?
– Jag har forskat om hur organisatoriska beroenden och planeringsramverk påverkar cirkulariteten för bygg- och rivningsavfall i Sverige, säger Bosinuola Sherifat Razaq och fortsätter:
– Bygg- och rivningsindustrin står för stora mängder avfall och detta avfall har stor potential för återbruk. Trots denna potential är återbruket begränsat i Sverige. Utmaningarna är inte bara tekniska, utan handlar om hur organisationer samordnar och samarbetar inom bygg- och rivningsekosystemet.
Avhandlingen visar att befintlig lagstiftning är för abstrakt för att driva på återbruk. Förekomsten av flera olika styrdokument – och hur kommunerna navigerar bland dessa – skapar en komplexitet som försvårar för aktörerna vid återbruk av bygg- och rivningsavfall.
Byggprojekt involverar många olika aktörer – från kommuner och byggherrar till entreprenörer och transportörer. Aktörerna är beroende av varandra och dessa beroenden är inte statiska utan förändras under en projekttidslinje. En bristande förståelse för dessa beroenden över hela organisationen och mellan aktörerna skapar flaskhalsar för att öka återbruket inom bygg- och rivningsbranschen.
Har du några andra lärdomar du vill lyfta fram?
– Kommunerna har en central roll men arbetar ofta parallellt där olika förvaltningar styrs av olika mål. Detta skapar en komplex situation för byggaktörer som måste navigera mellan olika regler och krav. Dessutom saknar många kommuner en tydlig funktion med ansvar för bygg- och rivningsavfall, vilket försvårar samordningen.
Vilka är dina kommande steg inom din forskning?
– Nästa steg i min forskning är att fortsätta föra dialog med de svenska kommunerna och Trafikverket för att få mer insyn i hur de arbetar med och hanterar frågor som rör bygg- och rivningsavfall, avslutar Bosinuola.