Ny doktorsavhandling om klimatstyrmedel i godstransportsektorn, med fokus på sjöfart

Saana Ollila är knuten till VTI och Linköpings universitet, avdelningen för Nationalekonomi, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling har utfört sin forskning inom projektet Trafikslagsövergripande digitalisering: Klimateffektivitet genom ökad samordning och informationsdelning i multimodala noder: MODIG-POL.

Vad har du forskat på?

– Avhandlingens huvudfokus är effekterna av koldioxidprissättning inom sjöfartssektorn. De frågor jag har studerat inkluderar hur sjöfartssektorn anpassar sig till koldioxidprissättning på kort och lång sikt genom att sänka seglingshastigheten, övergå till alternativa bränslen eller genom förändringar i efterfrågan på sjötransporter samt vilken potential som finns för överflyttning mellan trafikslag inom godstransportsektorn. Jag har också studerat internationellt samarbete kring koldioxidprissättning inom sjöfartssektorn och vilka effekter EU:s styrmedel, som EU ETS och FuelEU Maritime kan ha på andra länder.

Bland Saanas huvudsakliga resultat märks bland annat att:

• Fartyg sänker hastigheten när bränslepriserna ökar, men att effekterna är relativt små. En ökning av bränslepriset med 10 procent i genomsnitt minskar hastigheten med 0,8 procent, vilket under vissa antaganden motsvarar en utsläppsminskning på omkring 2–3 procent. Resultaten tyder därför på att hastigheterna även på kort sikt kan väntas minska när priserna på utsläppsrätter stiger och de fria utsläppsrätterna inom EU ETS successivt fasas ut.
   
• Potentialen för överflyttning från väg och sjöfart till järnväg finns, men är begränsad. Om alla trafikslag prissattes enligt sina marginalkostnader (polluter pays principle), skulle viss överflyttning till järnväg ske. Resultaten visar dock att denna överflyttning sannolikt blir liten.
   
• Eftersom globala klimatstyrmedel kan vara svåra att enas kring och att internationellt samarbete bygger på frivilligt deltagande, så behöver sådana styrmedel utformas så att de är acceptabla för ett stort antal länder. Samtidigt har enskilda länder ofta incitament att låta andra bära kostnaderna för utsläppsminskningar, vilket försvårar både breda och ambitiösa överenskommelser. Som ett möjligt alternativ har bilaterala avtal mellan länder analyserats. Resultaten visar att sådana avtal kan bidra till utsläppsminskningar, men att effekterna begränsas av ländernas låga betalningsvilja och de höga kostnaderna för grön teknologi. För att sjöfartssektorn ska kunna närma sig nettonollutsläpp krävs därför betydande kostnadsreduktioner för dessa teknologier. Detta väcker frågan om vilken roll unilaterala eller regionala styrmedel kan spela när globalt samarbete är svårt att uppnå.

– När det gäller EU:s styrmedel visar resultaten att särskilt FuelEU Maritime ökar företagens incitament att investera i grön teknologi, vilket på sikt kan leda till betydande kostnadsminskningar och ökad användning av dessa teknologier. Resultaten tyder också på att andra länder kan svara på EU:s åtgärder genom att införa egna styrmedel som sänker kostnaderna för grön teknologi och motverkar ökade transportkostnader, kommenterar Saana och fortsätter:

– En viktig slutsats är att företagens investeringar i grön teknologi beror på förväntningar om ökad efterfrågan. Därför behövs trovärdiga och långsiktiga styrmedel som säkerställer efterfrågan på gröna teknologier. Sammantaget indikerar resultaten att unilaterala eller regionala styrmedel kan minska globala utsläpp, men att ytterligare forskning om potentiellt koldioxidläckage och effekter på leveranskedjor behövs.

Vad skulle du vilja se att de forskas vidare på och vad är nästa steg för dig?

– För ett litet och exportberoende land som Sverige är det särskilt viktigt att analysera hur styrmedel påverkar inte bara sjöfartssektorn, utan också de företag som producerar varor och utsläppen från deras produktion. Det behövs också mer kunskap om hur styrmedel kan utformas så att de är långsiktiga och trovärdiga, eftersom detta är avgörande för lönsamheten i gröna innovationer och för den gröna omställningen i hela branschen, avslutar Saana.