Ny doktorsavhandling med fokus på kostnader och snabbladdning för ellastbilar

Johannes Karlsson är knuten till Chalmers institution Elektroteknik och Reglerteknik och hans forskning är kopplad till projektet Effektiva systemlösningar för tunga ellastbilar. 

Vad har du forskat på och vilka är några av dina huvudsakliga resultat?

– Doktorsavhandlingen fokuserar på att bedöma potentialen för batterielektriska lastbilar och den publika snabbladdningsmarknaden vid en full elektrifiering av lastbilsflottan. Med hög utnyttjandegrad på batterier och laddare kommer ellastbilen kunna vara konkurrenskraftig mot diesellastbilen, säger Johannes Karlsson.

Avhandlingen visar bland annat att:

• priset på publik snabbladdning kan vara avgörande för lastbilarnas laddstrategi och deras kostnadseffektivitet i stort
• man kan nå en snabbladdningsmarknad med små köproblem över hela året
• man kan se lönsamma laddoperatörer med ett medelpris på publik snabbladdning på 0,27 EURO/kWh eller mindre för vägar med liknande trafik som E4 mellan Helsingborg och Stockholm. Laddarnas utnyttjandegrad uppskattas i undersökningarna till 18 procent

Vidare framgår att ett system med få stora laddstationer bättre motstår köer än ett system med många små laddstationer (givet att det totala antalet laddare är lika i de båda fallen). Detta medför att EU Alternative Fuel Infrastructure Regulation (AFIR) kan ge negativa effekter då det anger det maximala avståndet mellan laddstationer till 60 km längs större vägar. 

– Studierna tyder på att åkerierna som kollektiv kan ha stor inverkan på en framtida snabbladdningsmarknad; ifall de vill ha låga priser kommer de att få det men då med risk för långa kötider vid laddstationer, vill de inte köa kommer köproblemen troligtvis vara små men de kommer behöva ladda till ett högre, men fortfarande rimligt, pris, kommenterar Johannes och fortsätter: 

– Avhandlingen visar att den batterielektiska lastbilen och motsvarande snabbladdningsmarknad kommer kunna bli kostnadseffektiv, vilket betyder att subventioner troligen inte kommer vara nödvändiga – i alla fall inte i det långa loppet. Vi hoppas att detta resultat kommer att påskynda övergången från diesellastbilar till lastbilar som drivs av hållbart framställd el.

Har du några fler lärdomar som du skulle vilja lyfta?

– Är vi alla mer sparsamma med jordens resurser och undviker onödig konsumtion så behövs färre lastbilar för transport. Detta betyder att en mindre andel av lastbilarna behöver elektrifieras eftersom en del kan tas bort helt. Detta gör problemet enklare att lösa. För att minska användandet av fossila bränslen på detta sätt behövs ingen avancerad forskning utan vishet och förmågan att avstå lite av vårt materiella välstånd för en bättre planet till ålderdomen och kommande generationer.

Vad är nästa steg i din forskning? 

– Det är inte bestämt ännu men lastförmågan hos lastbilar minskar för stora batterier – och det hade varit intressant att undersöka hur det påverkar exempelvis val av laddstrategi och huruvida det kommer vara ett vanligt problem för åkerier eller inte, avslutar Johannes.