Resultat från etableringsprojekt presenterades under Transportforum
Johanna Takman, doktorand och forskningsassistent på VTI, presenterade under Transportforum i Linköping resultat från Systemövergripande Uppföljning, som är ett av Triple Fs etableringsprojekt.
Projektet syftar till att ta fram ett konsistent uppföljningssystem med indikatorer som visar hur godstransportsektorn närmar sig det svenska målet att minska transportsektorns växthusgasutsläpp med 70% mellan 2010 och 2030. Presentationen visar ett urplock av de indikatorer som tagits fram i projektet och som finns med i den delrapport av Systemövergripande Uppföljning som publicerades i oktober 2019. I presentationen har dock ett flertal av de indikatorer som finns med i rapporten uppdaterats med ny statistik för år 2018 års växthusgasutsläpp.
Godstransporternas växthusgasutsläpp har minskat med 21,3% mellan 2010 och 2018, vilket är något mindre än de 28% som växthusgasutsläppen hade behövt minska med till år 2018 för att i en linjär takt nå målet till 2030. Växthusgasutsläppen behöver alltså börja minska i en något snabbare takt framöver för att nå 2030-målet. De tunga lastbilarna hade till år 2018 minskat sina växthusgasutsläpp med 28,5%, vilket alltså är en något snabbare utsläppsminskning än de 28% som behövs för att linjärt minska växthusgasutsläppen med 70% mellan 2010 och 2030. Istället hade den inrikes sjöfarten ökat sina växthusgasutsläpp med 8,8% till år 2018, baserat på en ny beräkningsmetod för sjöfartens växthusgasutsläpp. Fram till 2013 har utvecklingen för växthusgasutsläppen och godstransportarbetet (tonkilometer) följt varandra för tunga lastbilar, men efter 2013 visar utvecklingen ett potentiellt trendbrott där transportarbetet ökar medan växthusgasutsläppen ändå minskar.
Triple F fokuserar på tre övergripande utmaningar för att minska växthusgasutsläppen: överflyttning till energieffektiva fordon och farkoster, ett mer transporteffektivt samhälle, samt ökad andel förnybara drivmedel. När det gäller överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart har mycket lite hänt sedan 2010. Ändå verkar det finnas potential för en ökad överflyttning. Förutsättningarna för överflyttning finns framförallt på avstånd längre än 300 km. I Sverige transporteras år 2018 9% av all godsmängd på sträckor över 300 km, vilket motsvarar 41% av alla tonkilometer.
Exempel på effektiviseringar i godstransportsektorn kan vara att öka fyllnadsgrader, samordna och samlasta godstransporter, nya affärsmodeller, teknisk utveckling etcetera. Flera av dessa faktorer är dock svåra att mäta och det finns flertalet luckor i statistiken på detta område, vilket försvårar möjligheten att följa upp hur effektivisering bidrar till 2030-målet. Ett fåtal indikatorer har ändå tagits fram i Systemövergripande Uppföljning. Det framgår bland annat att den genomsnittliga transporterade mängden gods för tunga lastbilar har minskat med 0,6 ton per lastbil mellan 2010 och 2017, vilket skulle kunna indikera att transporterna med tung lastbil har blivit mindre effektiva över tidperioden. Istället har energiintensiteten för vägtransporter (här även inkluderat persontransporter) minskat över tid, vilket indikerar att vägtransporterna blivit mer effektiva.
Sedan 2010 har andelen förnybara drivmedel ökat kraftigt i Sverige. Det är framförallt användningen av HVO som har bidragit till denna ökning. HVO används framförallt i bussar och lastbilar, vilket indikerar att andelen förnybar energi för lastbilar kan tänkas vara ännu högre än för vägtransportsektorn som helhet. Det saknas dock statistik över hur andelen förnybara drivmedel ser ut för godstransporter. Ökningen av andelen förnybar energi i den inrikes transportsektorn är en av de tydligaste förändringarna bland indikatorerna i Systemövergripande Uppföljning. Den ökade andelen förnybar energi kan därför tänkas ha fyllt en viktig roll i minskningen av lastbilarnas växthusgasutsläpp över tidsperioden.
Ett flertal större luckor i statistiken har identifierats i studien. Statistik som skulle vara önskvärd för en ökad förståelse av godstransporternas omställning till fossilfrihet är bland annat: förnybara drivmedel för godstransporter, godstransportarbete för lätta lastbilar, fyllnadsgrad och andra effektivitetsmått för alla trafikslag, utlastningsgrad av omlastningsterminaler, men även utsläppsdata som visar växthusgasutsläppen för godstransporter och inte bara växthusgasutsläpp fördelat över olika trafikslag.
